Segling på vikingatiden var inte alltid så lätt. Skeppet med seglet på tvären var ingen dålig konstruktion. Råsegling kräver bara lite mer av manskapet och större besättning än dagens bermudariggade båtar. Förutom att skeppen inte var däckade lurade dessutom många andra prövningar på haven och oceanen.

Jag skall försöka berätta hur man seglar dessa vikingaskepp.

• Seglingstraditionens grunder.

Att segla ett råsegelriggat skepp handlar om mycket om samarbete och gemenskap. Ritualen kring råseglingen är mycket viktig. Det är inget enmannsjobb att segla skeppen. Samspelet måste även fungera mellan besättningar och skepp. Vem som helst skall kunna komma ombord ett annat skepp och snabbt finna sig till rätta. Detta krävs för att samspelet ombord skall fungera.

Segling med traditionella vikingaskepp och andra enmastade råseglare handlar om att bevara dessa gamla traditioner och föra dem vidare till nästa generation.

Traditionerna lever kvar framför allt i Tröndelag, Norge och i viss mån i Danmark. Bristen på levande tradition i Sverige har gjort att man blivit tvungen att ta det från våra grannar. Man har i Sverige valt att (med ett två undantag) följa den Norska Tröndelagstraditionen. Glad har valt att följa den Danska traditionen vilket är naturligt då Glad härstammar från Skuldelev-5 fyndet. Sigrid Storråda har valt att inte följa någon äldre tradition utan har tagit den moderna bermudariggens begreppstradition för sin segling.

• Vad har man att kämpa mot och bemästra?

"Att segla med vinden är enkelt, att segla tvärs vinden går an, att segla snett mot vinden är krångligt, och rakt mot vinden är omöjligt!" Det citatet läste jag för ett tag sedan. Det säger lite om vad man har att kämpa mot.

Först lite begrepp:
Läns: Att segla rakt undan vinden. Stabilt och lätt på en råseglare. Vanskligt på en modern båt. Länsens begränsning är att det inte går att segla fortare än vinden. Seglet skall helst ha så stor yta som möjligt och vara så platt som möjligt, den sk. väggprincipen.
Slör: När vinden kommer snett bakifrån och upp till tvärs. Råseglarens toppfart uppnås ofta här. Skeppet går stabilt och kvickt. Ju närmare halvvind man kommer desto mer måste man vara på sin vakt för att inte överstegra skeppet vid byig vind. Seglet fungerar inte längre efter väggprincipen utan efter vingprincipen. Vingprincipen:Vinden delar sig i seglets framkant och följer fram och baksida av seglet tills den möts igen efter seglet. Vindens vinkel mot seglet (den sk. anfallsvinkeln) skapar övertryck på baksidan av seglet och undertryck på seglets framsida. Skeppet vill framåt. Det är alltså inte så att luften får olika hastighet på fram och baksida som ger den framdrivande kraften. Det är en teori (bernollis lag) som är omöjlig och lätt att motbevisa. (Bernollis lag fungerar bara i t.ex i ett venturirör).
Kryss: När vinden börjar komma snett framifrån, sk. bidevind, kryssar skeppet. Farten minskar dock ju mer motvind man får. Man tar dock mer höjd. Man måste dock förstå att skeppet får en avdrift. Avdriften ligger mellan 5-10 gader från vinden. Som mest kan man hålla effektivt ca. 55 grader från vinden. Det kallas Högsta gång. Under kryss verkar vinden mer i sidled än framåt men då skeppet är lång-smalt och med lång köl går skeppet ändå framåt.

• Barlasten

Barlastens tre uppgifter är att balansera skeppet, motverka avdrift och att hindra att skeppet skulle välta. Vikten måste vara så stor att skeppet inte tar in vatten vid t.ex byig vind då skeppet konstant ändrar krängning. Med för liten barlastvikt kan skeppet välta på någon sekund om skeppet inte handhas rätt. Avdriften minskas också när skeppet med mer barlast hamnar djupare i vattnet.

Lovgirighet kommer av att skeppet har för mycket barlast i aktern, för smalt segel eller att mastens förstag är för kort. Fallgirighet tvärt om. Kraftig lov- eller fallgirighet medför att skeppet blir svårstyrt och risk finns för svårigheter att klara nödsituationer. Skeppet måste också ha rätt barlast för att inte bli för känsligt mot tyngdpungtsförskjutningar.

• Manskapet

Hövedsman.
Skeppets befälhavare. Han sköter Tömmar/Brassar, leder navigation och arbetet ombord.

Halskarl.
Andreman ombord. Ansvarar för all ordning framför seglet, släpper bolina och sätter halsen vid vändningar, sätter signatet vid hård segling, följer framkanten av seglet när seglet hissas och halas. .

Utkik.
Ansvarig för utkik (en juridiskt mycket viktig uppgift). Han sätter bolinan, släpper signat och hals.

Rorsman.
Sköter rodret och hjälper till med navigation. Utkik akterut.

Skotkarl.
Sköter skotet. Hissar och halar seglet.

Priare/Mittrumsman.
Sköter priaren. Ansvarig för racketrossen vid hissning och halning av seglet. Halar in seglet i båten när seglet tas ihop vid bara sex mans besättning.

(Klober/Framrumsman).
Bär fram det nya halshornet för sättning. Hjälper skotkarlen med hissning av seglet. Halar in seglet i båten när seglet tas ihop (Seglet får ej bli vått).

• Nomenklaturen (Seglingskomandon)

I Sverige följer vi som jag berättade tidigare den Norska Tröndelagstraditionen. Alla komandon från hövedsmannen (han som leder seglingen) börjar med "Var med sitt". Det betyder att alla skall inta sin position, tystnad råder och alla väntar på nästa komando.

• Hissning av segel

Hissningen bör gå fort och seglet skall hissas utan att vinden tar i seglet. Den mest kritiska delen av hela seglingen är innan seglet har tagit vind och skeppet fått styrfart. Då är skeppet mycket ostabilt och dessutom manöverodugligt.

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Sätt styrbords/babordshalsen" - Halskarlen sätter den hals som beordrats Priaren/Mittrumsmannen sätter priaren löst.

"Följ med seglet, nu hissar vi(eller nu vätt vi)" -Skotkarlen och Klobern hissar seglet i fallet/draget. Hövedsmannen håller seglet från vinden med tömmarna/brassarna. Halskarlen skakar under hela hissningen vinden ur seglet (vid förliket). Utkiket kontrollerar så att inga rep fastnar. Priaren/Mittrumsmannen hanterar racketrossen och ser till att racken inte fastnar. När seglet är uppe ropar Skotkarlen "fast". Hövedsmannen brassar vind i seglet och Utkiket sätter bolinan. Efter hand som skeppet tar fart drar Skotkarlen och Priaren/Mittrumsmannen in skotet och priaren. Hövedsmannen och rorsman styr upp mot rätt kurs.

• Halning av seglet

"Ta ihop" betyder att seglet skall omedelbart ned. Detta komando kan rädda mången nödsituation. Även utan nöd är det viktigt att seglet tas ned snabbt, då Hövedsmannen avpassar hoptagningen till rätt angöring mot hamnen. I annat fall kan man gå i bryggan eller får man ro onödigt mycket. En snygg och precis hoptagning imponerar på åskådarna i land.

"Ta ihop" (Kan föregås av "Var med sitt"). -Hövedsmannen brassar vinden ur seglet och skotkarlen lossar skotet och släpper draget under full kontroll. Halskarlen skarar vinden ur seglet och ser till att inget hamnar i vattnet. Priaren/Mittrumsmannen halar i racketrossen och ser till att racken inte fastnar i masten. Klobern halar in seglet i båten vid skotet.

• Stagvändning (Genomvindsvändning)

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Pass på vi går över" -Rorsman börjar styra upp mot vinden och Hövedsmannen brassar seglet för att seglet skall bära vinden så länge det går. Utkiket tar ned signatet och Skotkarlen börjar förbereda för att Klobern skall få det skothornet som skall bli den nya halsen.

Hövedsmannen bräcker seglet när det inte bär sig längre. Detta medför att seglet trycker skeppet bättre genom vinden. När seglet tappt vinden och slår emot masten sätter Priaren/Mittrumsmannen den nya priaren löst (stick normalt ca 1m). Skotkarlen släpper skothornet till Klobern som står framför främsta vantet. Skotkarlen kan med fördel underlätta för Klobern genom att lika upp skotrepets längd på var sida om hornet.

"Låt gå (La gå)" -(Skeppet har gått igenom vinden tillräckligt). Rorsmanen lägger över rodret lagom så att om skeppet börjar deisa(backa) kommer rodret att ytterligare underlätta vändningen. Halskarlen släpper bolinan och Utkiket släpper halsen. Klobern för snabbt fram hornet till den nya halsen och Skotkaren släpper repen överbord för att underlätta för Klobern. Samtidigt brassar Hövedsmannen över seglet. Priaren/Mittrumsmannen hjälper till att sätta halsen genom att dra underliket mot halsen. Utkiket drar ned förliket med bolinan för att ytterligare hjälpa sättandet av halsen. När hornet är vid halsen sätter Halskarlen halsen och ropar "Fast" när den är satt. Rorsmannen och Hövedsmannen trimmar seglet och skeppet mot den nya kursen. När skeppet tagit fart sätter Utkiket bolinan, Halskarlen signatet (vid behov) och Skotkarlen & Priaren/Mittrumsmannen skotar efterhand seglet (skot och priare) gemensamt.

• Kovändning (Undanvindsvändning)

I kovändningen är priaren extra viktig. Vid kraftig vind kan det vara lämpligt att använda kovändning för att inte överbelasta skeppet. Nackdelen med kovändningen är att man kan tappa mer av den höjd man tagit än med stagvändning.

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Pass på vi går under" -Rorsman faller av. Hövedsmanen och Skotkarlen följer med och trimmar efterhand (Tömmar/Brassar och Skot).

"Fri hals" Komandot kommer när skeppet är närmar sig rätt undanvind. Priaren tas lite hem, halsen släpps. Hövedsmannen brassar över seglet. Skotkarl och Utkiket följer med skot & bolina. Den nya halsen sätts. Halskarlen ropar "Fast". Seglet trimmas in och ny kurs sätts. När skeppet tagit fart sätter Utkiket bolinan, Halskarlen signatet (vid behov) och Skotkarlen & Priaren/Mittrumsmannen skotar efterhand seglet (skot och priare) gemensamt.

• Segeltrimning.

Kommer senare, men här ska jag ta upp olika saker som bl.a förbättrar effekten i seglingen och saker som gör den säkrare.

Ordlista.

Komme senare!

Akterstag
Anfallsvinkel
Angöring
Avdrift
Barlast
Babord
Beslå
Bidevind
Bolina
Brass
Brassa
Bukpriare
Bära vinden
Draget
Fallet
Falla av
Fallgirighet
Fast
Fri
Förstag
Gå i
Gå upp
Hala
Hals
Halskarl
Halvvind
Horn
Högsta gång
Hövedsman
Klober/Framrumsman
Kovändning
Kryss
Lik
Lova
Lovgirighet
Läns
Pass på
Priare
Priare/Mittrumsman
Rack
Racketross
Rev
Reva
Revsejsing
Rorsman
Rå
Rånock
Signat
Skot
Skotkarl
Slör
Smett
Stick i
Stagvändning
Styrbord
Styrfart
Styråra
Sätt
Ta hem i
Ta ihop
Ta ur vinden
Tvärs
Tömmar
Utkik
Vant
Var med sitt
Vindöga
Vingprincipen
D .

Läs också om:
Riggen.
Segelkonstruktion.
Erfarenheter.
Olika riggar.

© 2000   Ove Långe Vikingship site