Swedish/Svenska http://www.vikingship.se/erfarenS.html
Copyright © info@vikingship.se 

   
   










Ove Långe Vikingshipsite

Erfarenheter
från
mina resor och mitt ar
bete med vikingaskepp











Uppdaterad 2002-06-28

Hem 

På denna sida skall jag försöka berätta vad jag lärt mig under åren. Vissa saker positiva andra negativa. Jag skall försöka ge en bild så att andra skall kunna ta del av mina erfarenheter. 
/ Ove Långe


Innehåll:           "
Nya inlägg!"

[ Skeppens konstruktion: ]
Olika skeppstyper
Skeppens utveckling
Vikingaskeppets moderna kusiner

[ Vikingaskeppet som segelfartyg: ]
Öppen båt
Den långa kölen
Kryssegenskaper
Undanvindssegling
Balansering

[ Vikingaskeppet som passagerarfartyg: ]
Trä
Åror och rigg
Motor
Mat och hygien
Besättningen
Segling
Allmänhet kontra företag
Säkerhet

[ Livet ombord: ]
Öppen båt
Säkerhet
Livet inpå varandra
Konfliktshantering
Ledarskap
Att dela sysslor/underhåll

[ Kontakter med andra skepp: ]
Första intrycken
Olika sätt att vara
Att dela erfarenheter
Stort skepp möter mindre
Olika mål
Konflikter
Vänskap

[ Kontakter med allmänheten: ]
Förutfattade meningar
Första besöket
Vikingar i samhället
Allmänheten kommer till vår värld
Guidning
Uppsökande verksamhet
Festivaler
Historia kontra vardag
Att hyra ett skepp
Upplevelser

[ Kontakter med myndigheter: ]
Att starta ett projekt
Sjöfartsinspektionen
Myndigheters syn på Vikingaskepp och historiska projekt i allmämhet
Att förstå Myndigheterna
Samarbetsorgan
Att ligga ett steg före

[ Kontakter genom Internet: ]
Internet - ett sätt för föreningarna att möta varandra
Dela med sig av erfarenheter
Att hitta stämningen
För mycket eller för lite
Populism
Medlemmarnas mötesplats
Allmänhetens mötesplats med vikingar
Glädje
Att förstå varandra
Syften med websidan

[ Underhåll av skeppen: ]
Vad är kritiskt
Dagligt underhåll
Långtidsplanering

[ Medlemmarna: ]
Att värva medlemmar
Delaktighet
Medbestämmande
Det jobbiga underhållet
Ledarskap
Vem gör vad

[ Filminspelningar och utåtriktad verksamhet: ]
Utåtriktad verksamhet
Media
Medias syn på vikingar och skeppen
Att nå ut med sitt budskap
Att delta i inspelningar

[ Resor: ]
Korta resor
Långresor
Planering
Fixa kontakter

[ Att konstruera en rigg: ]
Fristående artikel
Att samla erfarenheter
Arkeologi kontra moderna seglingsteorier
Grunden
Detaljarbete
Ekonomi
Att tillverka riggen
Att lära sig något nytt
Att använda erfarenheter

[ Att konstruera ett segel: ]
Fristående artikel
Grunden
Val
Egenskaper
Detaljer

[ Navigation: ]
Fristående artikel

[ Ekonomi: ]
Föreningsbåt eller passagerarbåt
Att låta ekonomin styra

[ Föreningar eller företag: ]

[ Trivsel: ]
Glädje
Att övervinna svårigheter
Att övergå från Båtbyggare till Seglare
Fester
Medlemsvård

[ Tack till mina vänner: ]
 

Skeppens konstruktion:

Olika skeppstyper.

Skeppen delas in i Handelsskepp, Krigsskepp och Övriga skepp. Dessa grupper delas i sin tur upp enl. följande:

Handelsskepp:
Havknarr
Havbyrding
Knarr
Byrding
Busse
Handelskepp
Krigsskepp:
Skeiðr (Skridare)
Drake
Storskepp
Långskepp
Snecka
Leidgangskip (Ledungsskepp)
Övriga skepp:
Austrfararskip (Österledsskepp)
Keipr
Ferærðr bátr (Färing)


Skeppens utveckling
Vikingaskeppets moderna kusiner


 

Vikingaskeppet som segelfartyg:

Öppen båt
Den långa kölen
Kryssegenskaper
Citat: Dag Persson, Karlskrona "Om man överraskas av hård pålandsvind utanför en kust, så måste man kunna slå sig ut från lästranden! Det finns ändå en del förstå-sig-påare, som menar att vikingaskeppen inte kunde kryssa. Tänk er att angöra Skottland, Orkneyöarna, Shetlansöarna (sic), Hebriderna, Island eller Grönland i pålandsvind, utan att kunna lova upp och hålla bidevind ut från de svarta, skummande klipporna! Kanske vikingarnas långa sjöfärder bara är tomma myter?!"

"Att de kunde kryssa, trots bristande historiskt belägg, torde stå som självklart. Så "ivern att bevisa just denna egenskap" kräver egentligen inga praktiska experiment; sunda förnuftet räcker".

Vikingaskeppet är ett utmärkt fartyg. Skrovet är konstruerat för kryss och jag hävdar att det var riggarna också.


Undanvindssegling
Vikingaskeppet är ett utmärkt undanvindsskepp. Undanvindsseglingen är stabil då skeppet har lång köl och råsegel (seglet på tvären). Skeppets toppfart kommer i slör. Den uppgår på långskepp ofta till över 15 knop, på små båtar över 10 knop och på de knubbigare handelsskeppen till 12-15knop. På plattläns, då vinden kommer rakt bakifrån, har seglets stora yta möjlighet att ge skeppet bra fart (går aldrig över vindhastigheten).


Balansering

Seglets bredd i förhållande till skeppets längd och balanspunkter.
Unser seglats tätt till vinden, sk. Bidevindsegling, är skeppets balans av vital betydelse. Det effektiva luftkraftcentrat är placerat 25% in från seglets framkant eller förlik. Det effektiva lateralcentrat är den punkt i skrovet där vridkrafterna samlas. Punkten är beroende av vattnets tryckande krafter på skrovet och tyngdpunktscentrat. Under perfekt bidevindsegling skall effektiva lateralcentrat överensstämma i lod med effektiva luftkraftcentrat.

Är seglet för brett eller masten för långt fram blir skeppet fallgirigt (skeppet vill inte svänga mot vinten, sk. statisk längdstabilitet). Detta då det effektiva lateralcentrat hamnar för långt akterut. Då kan man inte ta tillräcklig höjd vid kryss och inte gå över stag effektivt. Om seglet är för smalt kommer det effektiva lateralcentrat för långt förut. Skeppet blir lovgirigt (Skeppet vill hela tiden svänga mot vinden. Det är instabilt). Förhållandevis små fel i seglets bredd eller stagens (mastens) inspänning kan innebära att det blir helt omöjligt att styra skeppet i hårt väder.

Ett lätt skepp (lite barlast) är känsligt för förändringar i balansen. Man kan likna detta vid att om man seglar ett lätt skepp med normalbesättning och hälften av manskapet samlas för om masten så upphör styrförmågan. (Tyngdpunktcentrat flyttas förut och lateralcentrat hamnar framför luftkraftcentrat. Skulle manskapet gå akterut igen skulle balansen återkomma. Alla skepp är känsliga för fel i balansen men ett tyngre skepp klarar större lastförskjutningar. Sigrid Storråda är ett mycket lätt skepp som ligger högt i vattenlinjen. Där har man upplevt dessa störningar. Detta trots att skeppet är lätt lovgirigt. Glad av Gillberga är däremot kraftigt fallgirigt. Där händer det ingenting om man flyttar halva besättningen för om masten. Skeppet tappar bara fart då det blir framtungt. Fallgirigheten bedömmer jag bero på att hals och masttoppen är för långt fram. Jag bedömmer att mastens akterstag skulle kortas 20-30cm och halsen flyttas 50-60cm bakåt. För att fixa problemen med Sigrid Storråda skulle seglet vara 50cm bredare . Dessutom skulle man öka barlasten med bedömt 2,5-3ton. Skeppet skulle bli helt neutralstyrt och okänsligare för tyngdpunktsförändringar. Denna barlast skulle dock behöva vara vattenbarlast då sjöfartsverket kräver att skeppet har egen flytkraft vid eventuellt haveri. Barlasttankarnas placering får däremot inte flytta tyngdpunktcentrat.

Sammanfattning - Balansering.
Lovgirighet kommer av att skeppet har för mycket vikt i aktern, för smalt segel eller att mastens förstag är för kort. Fallgirighet tvärt om. Kraftig lov- eller fallgirighet medför att skeppet blir svårstyrt och risk finns för svårigheter att klara nödsituationer. Skeppet måste ha rätt barlast för att inte bli för känsligt mot tyngdpungtsförskjutningar. Slutligen medverkar barlast till att minska avdriften.


 

Vikingaskeppet som passagerarfartyg:

 


 

Livet ombord:

 


 

Kontakter med andra skepp:

 

 

Kontakter med allmänheten:

 

 

Kontakter med myndigheter:

 

Kontakter genom Internet:

 


 

Underhåll av skeppen:

 


 

Medlemmarna:

Att värva medlemmar
Delaktighet
Medbestämmande
Det jobbiga underhållet
Ledarskap
Vem gör vad


 

Filminspelningar och utåtriktad verksamhet:

Utåtriktad verksamhet

Media

Medias syn på vikingar och skeppen

Att nå ut med sitt budskap

Att delta i inspelningar
Man skall inte göra så som jag upplevde vid en filminspelning för CNN. Kaptenen tillika ordföranden i den föreningen fick en förfrågan om att delta i en filminspelning för CNN. Han, "Doktorn", som frågade var inte "populär" hos ordföranden. Min uppfattning är att det gick till så här:

Ordföranden fick frågan. Han ville gärna tvåla till "Doktorn" och skämma ut honom. Ordföranden gick med på att delta i filminspelningen. Priset för att hyra skeppet är för mig okänt. Han gav "doktorn" ansvar för att skaffa besättning i vetskap om att doktorn aldrig skulle kunna skaffa den besättningen som ordföranden accepterade. I denna förening handlar det inte om att kunna segla, det handlar om att inneha tillräcklig rang i ordförandens tycke. Doktorn gjorde ett tappert försök att skaffa besättning. De som var socialt accepterade och hade tackat ja dök inte upp vid inspelningen.

Ordföranden hade i förväg bestämmt att det inte skulle bli något. När de första statisterna och besättningsmedlemmarna dök upp gav ordföranden beskeden att, citat "Det blir nog ingenting för han (doktorn) kommer inte att komma i tid, så kl. fem åker vi hem.", "Ni får inte ta med vapnen (= rekvicitan) ombord". Därmed hade de närvarande förstått att ordföranden skulle göra "allt" för att djävlas.

Doktorn kom i tid! Där var ca: 20 man som skulle delta. Där var dessutom åtminstone 4-5 medlemmar som hade seglat skeppet och som dessutom hade egna segelbåtar. Skeppet borde kunna seglas.

Ordföranden bestämde att det inte skulle bli någon segling. Han bestämde att det inte heller skulle ros utanför hamnbassängen. Därmed var filminspelningen förstörd! Doktorn var tillintetgjord. De få accepterade medlemmarna bad att skeppet skulle seglas så att man slapp att skämmas, men nej.

Inte nog med det, ordföranden tvingade filmaren att betala 2000kr för kalaset.

Min kommentar är att det ordföranden gjorde var bland det elakaste jag skådat. Jag uppfattar nu efteråt det hela som att ordföranden använde föreningen och skeppet till att omintetgöra doktorn och skämma ut honom inför filmaren och CNN.

Ordföranden visste mer än väl att doktorn inte skulle kunna skaffa "rätt" besättning.
Ordföranden valde att skämma ut föreningen inför CNN och andra lokala föreningar som ställt upp frivilligt.
Ordföranden är i mina och nu andras ögon ELAK!
Ordföranden gjorde detta trots att han visste att föreningen skulle få dålig goodwill.

Föreningen borde skämmas ögonen ur sig!

 

Resor:

 

 

Att konstruera en rigg:

Att samla erfarenheter

Förberedelser är grunden i att lyckas med en konstruktion. Man måste lyssna på andra och lära av deras misstag. Det finns så många som har teorier om hur skeppens riggar var konstruerade. Arkeologer och historiker litar ibland blint på sina fynd. Detta trots att få rester finns kvar och delarna kanske inte finns på sin rätta plats. Skeppsfynd i gravar är tillrättade, det är bara att konstatera. Det går inte att fullt lita på dem. Ändå är de de bästa bevis vi har för att kunna rekonstruera skeppen och dess riggar.

Hur skall man då se vad som är tillrättat? Ja, använd folk med erfarenhet av segling och sjöfart med traditionella riggar. Utvecklingen har visserligen gått långt på 1000 år, men detaljerna kan lätt tolkas av ett erfaret öga. Vi måste konstatera att skeppen från Nordnorge är mycket bra att använda som förlagor och att jämföra med. Om skeppen inte härstammar från tidig vikingatid så i alla fall åtminstone från tidig medeltid. Mycket är moderniserat men inte så mycket att det inte går att se ursprunget.

Det finns mycket expertis i de föreningar som seglar replikor. Det diskuteras mycket och många föreningar är öppna för experiment. Vikingaskeppsmuseet i Roskilde är också några man skall rådfråga. Man får heller inte glömma Norrmännen med bl.a Jon Godal.


Arkeologi kontra moderna seglingsteorier
Grunden
Detaljarbete
Ekonomi
Att tillverka riggen
Att lära sig något nytt
Att använda erfarenheter

Tiden räcker inte till, så tyvärr har inte jag möjlighet att hjälpa alla med deras frågor. Läs gärna mina dokument och min hemsida. Läs "mellan raderna" och använd de erfarenheter jag lärt mig. Jag är långt ifrån fullärd och i mitt tycke inte heller erfaren, men det lilla jag lärt mig vill jag dela med andra. Lycka till i ert arbete med era projekt!

Läs artikeln om riggkonstruktion:
[ Att konstruera en rigg: ]


 

Att konstruera ett segel:

Grunden
Val
Egenskaper
Detaljer

Läs artikeln om segelkonstruktion:
[ Att konstruera ett segel ]


 

Ekonomi:

 


 

Föreningar eller företag:

 


 

Trivsel:

Ämnet trivsel och medlemsvård är det svåraste och viktigaste med en förening.
Glädje
En förening handlar om att ge och sprida glädje kring medlemmarna och det objekt man har. Föreningens styrelses huvuduppgift är att entusiasmera medlemmarna att delta aktivt i föreningsarbetet. Att sprida en positiv stämning internt och utåt mot allmänhet och andra föreningar. Deltar hela föreningen i arbetet så behöver ingen slita ut sig och alla känner delaktighet i föreningens syfte. Alla stretar mot samma mål.

Att övervinna svårigheter
Svårigheter är besvärliga att klara i en förening. Många föreningar har svårigheter att överleva i längden. Det är framför allt att föreningen inte hänger med i utvecklingen (se nedan). Förr eller senare kommer ett vägskäl. En väl fungerande förening klarar att se att vägskälet kommer och kan byta ledning i tid så att man med nya krafter kan styra mot nya mål. Ledningen måste hela tiden försöka se var problem kommer att uppstå och ta itu med dem innan de hinner blossa upp. Det är lätt att medlemmar hamnar utanför och det är ledningens uppgift att hjälpa medlemmen in i föreningsgemenskapen igen.

Att övergå från Båtbyggare till Seglare
Att byta inriktning ingår i föreningens utveckling. Det är naturligt. Där är det svåraste hindret för en förenings fortlevnad. Man missar vägskälet i utvecklingen.

Fester
XX

Medlemsvård
Medlemsvård är som att leda ett företag. Nu menar jag inte den gamla sättet att leda företag utan det moderna sättet som innebär att ledningen ger förtroende och ansvar. Ledningens uppgift är att ta reda på vilka uppgifter var och en klarar. Man ska också lyssna på medlemmarna och ta deras åsikter i beaktande. Man behöver naturligtvis inte gå med på alla förslag, jag menar, demokrati råder. Trots allt är det ju så att medlemmarna är föreningen och inte bara arbetskraft. Medlemsvård handlar alltså inte bara om att medlemmarna ska bjudas på fest.

 


Tack till mina vänner:
Tack för att jag fått goda råd av er och för att ha fått segla med er:

Jan Axhage
Jörgen Johansson
Johannes Jägrud
Stefan Fäger
Karl-Axel Johnsson
Jon Liljefors
Jon Godal
Lena Börjesson
Carlo Jacobsson
Johan Helgesson
Carina Qvick
Linnéa Johansson
Bengt Freding
Morgan

Aluett
Båtlaget Gaia
Båtlaget Helge Ask
Båtlaget Roar Ege
Båtlaget Sif Ege
Glad av Gillberga
Fotevikens Maritima Museum
Föreningen Almogebåtar
SVS med Vidfamne och Starkodder
Vikingaskeppshalden, Oslo
Vikingaskeppsmuseet, Roskilde
m.fl.

Upp              Innehåll              Hem

 

 

[ © Ove Långe Vikingship site ]
© 2001 Ove Långe
info@vikingship.se