Swedish/Svenska http://www.vikingship.se/riggS.html
Copyright © info@vikingship.se 

      English   
   









Ove Långe Vikingshipsite

Vikingaskeppens
Rigg










   

Hem 

 
Ej klart!

Vikingaskeppet var ingen dålig konstruktion. Vi vet idag rätt mycket trots att bara fragment av seglen och riggarna existerar. Hur kan man då veta hur riggarna var konstruerade? Denna artikel behandlar vikingariggens konstruktion.

Förutom de fragment av riggdetaljer som hittats så kan man granska skeppens konstruktion och dess uppbyggnad. De detaljer man funnit berättar mer än man kanske skulle tro. Moderna arkeologiska metoder avslöjar mycket av det fördålda. Dessutom så har praktisk arkeologi ombord på replikor av vikingaskepp verifierat många frågeställningar.

  • Riggkonstruktionens grunder?

Precis som alla segelbåtar så delar man upp riggen i delar. Riggen delas upp i Stående och löpande rigg. Den stående riggen är indelad i Mast, Mastfot och Stag. Löpande riggen är förutom seglet uppdelat i t.ex. Rå, Fall, Brassar och Skot.

När man skall konstruera en rigg så måste man ställa sig ett antal frågor.

    • Ny konstruktion eller försöka följa arkeologiskt material?
    • Vilken typ av skepp (Långskepp, knarr el.dyl.)?
    • Hur stort är skeppet?
    • Var ligger skeppets balanspunkt?
    • Hur stort är seglet (höjd/bredd)?
    • Hur är skeppet konstruerat (skrovform, längd, bredd, höjd, vattenlinjen, mastinfästning, knapar och andra infästningsanordningar, styrårans placering, rester av riggdetaljer och fragment av segel mm.)?

Dessa frågeställningar är oerhört viktiga då man inte hittat en komplett rigg från vikingatiden. Stora delar av konstruktionen måste göras från grunden.Jag kommer att använda riggförslaget till Sigrid Storråda gjort av Stefan Fäger, Fredrik Arenstrand och mig, Ove Larsson som grund i det vidare resonemanget. Det var detta förslag som riggruppen anammade. Tyvärr ändrade Urban Hallberg senare konstruktionen innan den var färdigbyggd. Det hade blivit en mycket bra rigg enligt min åsikt.

  • Ny konstruktion eller följa arkeologiskt material?

Det är frågan. Sigrid Storrådas förra rigg var en helt ny konstruktion som inte hade med arkeologiskt material att göra. Skrovet följde dock till stora delar orginalet Gokstadskeppet.

Föreningen hade beslutat att byta rigg till en rigg som följer en given skola. Man valde att följa Råsegelskolan.

Gokstadskeppet var ett råseglande skepp. Det hävdar jag med hänsyn till de rester och fragment som finns bevarade. Skeppet var ju dessutom väldigt bra bevarat och det fanns fragment av segel och rigg kvar. Seglets bredd kan lätt uppskattas. Kvar fanns galgarna som håller rån på plats när man inte seglar. Dess inbördes avstånd uppgår till nästan 11m. Tittar man på dess placering så kommer man fram till en rå på mellan 11-13m, trorligen ca.12m bred. Denna längd är ganska oomtvistad och var den vi också valde. En 12 meters rå ger ett segel på ca 10,5-11,5m bredd. Vi valde 11m bredd i ovankant. Vi tittade även på knaparnas infästning och de stöder vårt beslut om segelbredd. Norska erfarenheter säger att seglet skall ha ett bredd-höjdförhållande på 1:1,1. Ett segel efter norska mått skulle bli 12-13m högt vilket enligt min mening är överriggat. Arkeologiskt sett så hade seglet en höjd på mellan 6-9m, trorligen ca 7-8m. Vi ville göra en så arkeologiskt korrekt tolkning som möjligt och då skulle vi hamna på åtta meters höjd. För att inte hamna i en fallgrop så valde vi att lägga till en meter på höjden alltså nio meter. Man kan ju reva och vi ville inte ha för litet segel.

Resterna i Gokstadskeppet och utredningen om seglets storlek anger ramarna för riggen

  • Masten.

Vi börjar med masten:
På gokstadskeppet är mastfot och klofi (=mastfisk) mycket bra bevarade. De ger mycket snäva mått att hålla sig inom. Diametern i klofin är 33cm. Mastämnet som fanns bevarat var av furu. Hållfasthetsberäkningar visar att masten skall vara ca. 27cm i diameter i toppen. Det har också visat sig att masten stått med roten ned, tvärt emot det lämpliga eller det normala. Orsaken torde vara att masten är överdimensionarad nertill. Masten bör i alla hänseenden vara starkast strax under toppen och där seglets belastning drar som mest. Därför rekomenderar jag definitivt att ställa masten med toppen nedåt vid andra skeppsbyggen än Gokstad.

Mastens längd är avhängigt mot seglets höjd. Hur beräknar man då dess längd? När seglet är hissat i dess bakre halspunkt skall rån luta svagt svagt framåt/nedåt. Vid användande av den främsta halspunkten lutar då rån lite mer och kan inte hissas lika högt. Mastblocket placeras strax ovanför råns högsta möjliga punkt. Av hålfasthetsskäl är det lämpligt att börja kaltoppen snarast ovanför mastblocket. Kaltoppen är den del i toppen som är avsmalnad och där stag och vant är påträdda. I kaltoppen hängs också ofta block för flagga och båtmansstol. Höjden på en kaltopp kan vara flera meter. Ofta är dess längd avpassad av estetiska skäl.

Mastens utformning är sällan rund upptill. Den formas för att underlätta brassning och segeltrimning. Jag föredrar en mast med ett plan framtill. Dessutom längre i skeppets längdriktning än i breddriktningen (se bild)

BILD

Kvalitet.

OBS!!! Masten var aldrig ihålig. Det finns exempel på skepp som har ihåliga detaljer. INTE BRA. De får aldrig lättas detaljer genom att göra dem ihåliga. Orsaken är att en ihålig trädetalj spricker inifrån och ut. Därmed ser man inte hållfasthetsförsämringar innan detaljen går av. Hade man stoppat i ett rör av t.ex aluminium inuti hade det varit en annan sak. Detta har jag lärt mig inom flygindustrin.

Diametern på riggdetaljer skall naturligtvis vara så liten som möjligt, med tanke på vikten. Tyvärr är det utprovning som gäller för att utröna tjocklekar. Det är omöjligt att helt räkna ut det. Endast erfarna från flera skepp och byggen kan optimera riggarna då det är svårt att testa till brott. Trä är ju ett levande material. Det har alltid sina inbyggda skavanker och olika kvalitet.

  • Stående riggen.
  • Mastfot.

I mastfot och övre mastinfästning (mastbalk el. Klofi/mastfisk) sitter masten stagad nertill. Deras uppgifter är naturligtvis att fördela belastningen över en stor yta i skeppet och dessutom att överföra segeltrycket i fart. Övre infästningen består i stående riggen.

  • Rå.

Rån är bommen som håller uppe seglet. Den är fäst i fallet. Dessutom är brassarna infästade i råns nockar. Därmed kan man styra seglet vid slagen. Rån bör vara viktoptimerad.

  • Stående rigg

Den stående riggen består förutom av mast och rå även av stag, vant, barduner och liknande .

S.

  • Seglets horn

S.

  • Löddror och D-ringar

I.

  • Öljetterna

Ö.

  • Råband och revseisingar.

R.

  • Slutord .

Det finns ytterligare en massa små detaljer som är att tänka på vid konstruktion av en rigg. Detta räcker dock långt. Man kan göra på annat sätt med de flesta detaljer men man måste dock behålla helheten för att inte misslyckas och göra en svårhanterbar eller farlig rigg.

© 2004  Ove Långe


Upp              Hem

 

 

[ Ove Långe Vikingship site ]
© 2004 Ove Långe
info@vikingship.se