Sailing in the Viking age were not always easy. The ship with the square sail were no bad construction. It just takes a little bit more out of the crew and a bigger crew is needed than in today's sailing boats. Except for the open deck on the boats there were a lot of other afflictions at sea and on the ocean.

I will try to describe how to sail these Vikingships.

• The tradition of Square sailing.

Sailing a square sail rigged ship is much about cooperation and fellowship. The ritual around square sailing is very important. It's not a one mans work to sail these ships. Anybody should be able to join the crew onboard another ship and fit in fast. This drill is necessary for the ship's security and smoothness.

Sailing with traditional Vikingships and other square sailed ships is about learning and keeping these old traditions and bring them to the next generation.

These traditions still live in northern Norway and in some way in Denmark. The loss of this tradition in Sweden has forced us to recapture them from our neighbors. In Sweden has (with two exceptions) the Norwegian Tröndelag tradition been chosen. Glad has chosen the Danish tradition. That's natural because of Glad's origin from the Skuldelev find. Sigrid Storråda has chosen to follow the modern tradition from the Bermuda rigging for their sailing.

• What to struggle against and what to master?

A while ago I read the citat "To sail with the wind is easy, to sail across the wind is difficult, and to sail against the wind is impossible!" That says a bit of what a sailor has to master.

First some conceptions:

Läns: To sail with the wind in the back stern. Stable and easy sailing on a square sail ship, but precausious on a modern boat. Länsens limitation is that its not posible to sail faster than the wind. The sail should have as large surface as possible and be as flat as possible , the so called väggprincipen.

Slör: När vinden kommer snett bakifrån och upp till tvärs. Råseglarens toppfart uppnås ofta här. Skeppet går stabilt och kvickt. Ju närmare halvvind man kommer desto mer måste man vara på sin vakt för att inte överstegra skeppet vid byig vind. Seglet fungerar inte längre efter väggprincipen utan efter vingprincipen.

When the wind am arriving snett bakifrån and be up to abeam. Råseglarens toppfart attain often here. Ship am going stable and sharply. Ju bring nearer to at half husband am arriving desto more must husband guard for that nots colonel ship wide byig wind. Navigate am not acting inferior behind väggprincipen devoid behind vingprincipen.

Vingprincipen:Vinden delar sig i seglets framkant och följer fram och baksida av seglet tills den möts igen efter seglet. Vindens vinkel mot seglet (den sk. anfallsvinkeln) skapar övertryck på baksidan av seglet och undertryck på seglets framsida. Skeppet vill framåt. Det är alltså inte så att luften får olika hastighet på fram och baksida som ger den framdrivande kraften. Det är en teori (bernollis lag) som är omöjlig och lätt att motbevisa. (Bernollis lag fungerar bara i t.ex i ett venturirör).

VingprincipenVinden : am partaking themselves in navigate provoke and am following underline and rear of navigate until the möts again behind navigate. The wind angle anti navigate ( the sk. anfallsvinkeln ) am creating övertryck at the back of navigate and repress on navigate front. Ship shall forth. The is thus nots so that air sheep various rate on underline and rear as give the framdrivande the vigour. The is a theory bernollis law ) as is impossible and easily that refute. Bernollis law am acting only in t.ex in one venturirör ).

Kryss: När vinden börjar komma snett framifrån, sk. bidevind, kryssar skeppet. Farten minskar dock ju mer motvind man får. Man tar dock mer höjd. Man måste dock förstå att skeppet får en avdrift. Avdriften ligger mellan 5-10 gader från vinden. Som mest kan man hålla effektivt ca. 55 grader från vinden. Det kallas Högsta gång. Under kryss verkar vinden mer i sidled än framåt men då skeppet är lång-smalt och med lång köl går skeppet ändå framåt.

When the wind initiates come snett framifrån sk. bidevind , cross ship. Speed declines yet ju more contrary wind husband sheep. Husband am grabbing yet more altitude. Husband must yet understand that ship sheep a leeway. Leeway am laying among gader from the wind. As most able husband hold effectively approx. 55 gauge from the wind. The call Supreme tread. Wonder cross interacts the wind more in sidled than forth but then ship is tall - slim and with tall köl am going ship yet forth.

• Barlasten

Barlastens tre uppgifter är att balansera skeppet, motverka avdrift och att hindra att skeppet skulle välta. Vikten måste vara så stor att skeppet inte tar in vatten vid t.ex byig vind då skeppet konstant ändrar krängning. Med för liten barlastvikt kan skeppet välta på någon sekund om skeppet inte handhas rätt. Avdriften minskas också när skeppet med mer barlast hamnar djupare i vattnet.

Barlastens three duties is that balance ship , militate leeway and that impede that ship should upset. The weight must product so grand that ship nots am grabbing in water wide byig wind then ship uniform am changing krängning. With under barlastvikt able ship upset on any second if ship nots conduct right. Leeway decrease also when ship with more barlast land deeper in hose.

Lovgirighet kommer av att skeppet har för mycket barlast i aktern, för smalt segel eller att mastens förstag är för kort. Fallgirighet tvärt om. Kraftig lov- eller fallgirighet medför att skeppet blir svårstyrt och risk finns för svårigheter att klara nödsituationer. Skeppet måste också ha rätt barlast för att inte bli för känsligt mot tyngdpungtsförskjutningar.

Lovgirighet am arriving of that ship had for very barlast in abaft , for slim sail ors that mast first is for short. Fallgirighet abrupt if. Vigorous leave - ors fallgirighet brought that ship am becoming svårstyrt and danger find for malaise that weather nödsituationer. Ship must also had right barlast for that nots become for sensitive anti tyngdpungtsförskjutningar.

http://foreignword.com/Tools/transnow.htm

• Manskapet

Hövedsman.
Skeppets befälhavare. Han sköter Tömmar/Brassar, leder navigation och arbetet ombord.

Halskarl.
Andreman ombord. Ansvarar för all ordning framför seglet, släpper bolina och sätter halsen vid vändningar, sätter signatet vid hård segling, följer framkanten av seglet när seglet hissas och halas. .

Utkik.
Ansvarig för utkik (en juridiskt mycket viktig uppgift). Han sätter bolinan, släpper signat och hals.

Rorsman.
Sköter rodret och hjälper till med navigation. Utkik akterut.

Skotkarl.
Sköter skotet. Hissar och halar seglet.

Priare/Mittrumsman.
Sköter priaren. Ansvarig för racketrossen vid hissning och halning av seglet. Halar in seglet i båten när seglet tas ihop vid bara sex mans besättning.

(Klober/Framrumsman).
Bär fram det nya halshornet för sättning. Hjälper skotkarlen med hissning av seglet. Halar in seglet i båten när seglet tas ihop (Seglet får ej bli vått).

• Nomenklaturen (Seglingskomandon)

I Sverige följer vi som jag berättade tidigare den Norska Tröndelagstraditionen. Alla komandon från hövedsmannen (han som leder seglingen) börjar med "Var med sitt". Det betyder att alla skall inta sin position, tystnad råder och alla väntar på nästa komando.

• Hissning av segel

Hissningen bör gå fort och seglet skall hissas utan att vinden tar i seglet. Den mest kritiska delen av hela seglingen är innan seglet har tagit vind och skeppet fått styrfart. Då är skeppet mycket ostabilt och dessutom manöverodugligt.

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Sätt styrbords/babordshalsen" - Halskarlen sätter den hals som beordrats Priaren/Mittrumsmannen sätter priaren löst.

"Följ med seglet, nu hissar vi(eller nu vätt vi)" -Skotkarlen och Klobern hissar seglet i fallet/draget. Hövedsmannen håller seglet från vinden med tömmarna/brassarna. Halskarlen skakar under hela hissningen vinden ur seglet (vid förliket). Utkiket kontrollerar så att inga rep fastnar. Priaren/Mittrumsmannen hanterar racketrossen och ser till att racken inte fastnar. När seglet är uppe ropar Skotkarlen "fast". Hövedsmannen brassar vind i seglet och Utkiket sätter bolinan. Efter hand som skeppet tar fart drar Skotkarlen och Priaren/Mittrumsmannen in skotet och priaren. Hövedsmannen och rorsman styr upp mot rätt kurs.

• Halning av seglet

"Ta ihop" betyder att seglet skall omedelbart ned. Detta komando kan rädda mången nödsituation. Även utan nöd är det viktigt att seglet tas ned snabbt, då Hövedsmannen avpassar hoptagningen till rätt angöring mot hamnen. I annat fall kan man gå i bryggan eller får man ro onödigt mycket. En snygg och precis hoptagning imponerar på åskådarna i land.

"Ta ihop" (Kan föregås av "Var med sitt"). -Hövedsmannen brassar vinden ur seglet och skotkarlen lossar skotet och släpper draget under full kontroll. Halskarlen skarar vinden ur seglet och ser till att inget hamnar i vattnet. Priaren/Mittrumsmannen halar i racketrossen och ser till att racken inte fastnar i masten. Klobern halar in seglet i båten vid skotet.

• Stagvändning (Genomvindsvändning)

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Pass på vi går över" -Rorsman börjar styra upp mot vinden och Hövedsmannen brassar seglet för att seglet skall bära vinden så länge det går. Utkiket tar ned signatet och Skotkarlen börjar förbereda för att Klobern skall få det skothornet som skall bli den nya halsen.

Hövedsmannen bräcker seglet när det inte bär sig längre. Detta medför att seglet trycker skeppet bättre genom vinden. När seglet tappt vinden och slår emot masten sätter Priaren/Mittrumsmannen den nya priaren löst (stick normalt ca 1m). Skotkarlen släpper skothornet till Klobern som står framför främsta vantet. Skotkarlen kan med fördel underlätta för Klobern genom att lika upp skotrepets längd på var sida om hornet.

"Låt gå (La gå)" -(Skeppet har gått igenom vinden tillräckligt). Rorsmanen lägger över rodret lagom så att om skeppet börjar deisa(backa) kommer rodret att ytterligare underlätta vändningen. Halskarlen släpper bolinan och Utkiket släpper halsen. Klobern för snabbt fram hornet till den nya halsen och Skotkaren släpper repen överbord för att underlätta för Klobern. Samtidigt brassar Hövedsmannen över seglet. Priaren/Mittrumsmannen hjälper till att sätta halsen genom att dra underliket mot halsen. Utkiket drar ned förliket med bolinan för att ytterligare hjälpa sättandet av halsen. När hornet är vid halsen sätter Halskarlen halsen och ropar "Fast" när den är satt. Rorsmannen och Hövedsmannen trimmar seglet och skeppet mot den nya kursen. När skeppet tagit fart sätter Utkiket bolinan, Halskarlen signatet (vid behov) och Skotkarlen & Priaren/Mittrumsmannen skotar efterhand seglet (skot och priare) gemensamt.

• Kovändning (Undanvindsvändning)

I kovändningen är priaren extra viktig. Vid kraftig vind kan det vara lämpligt att använda kovändning för att inte överbelasta skeppet. Nackdelen med kovändningen är att man kan tappa mer av den höjd man tagit än med stagvändning.

"Var med sitt" -alla intar sina positioner.

"Pass på vi går under" -Rorsman faller av. Hövedsmanen och Skotkarlen följer med och trimmar efterhand (Tömmar/Brassar och Skot).

"Fri hals" Komandot kommer när skeppet är närmar sig rätt undanvind. Priaren tas lite hem, halsen släpps. Hövedsmannen brassar över seglet. Skotkarl och Utkiket följer med skot & bolina. Den nya halsen sätts. Halskarlen ropar "Fast". Seglet trimmas in och ny kurs sätts. När skeppet tagit fart sätter Utkiket bolinan, Halskarlen signatet (vid behov) och Skotkarlen & Priaren/Mittrumsmannen skotar efterhand seglet (skot och priare) gemensamt.

• Segeltrimning.

Kommer senare, men här ska jag ta upp olika saker som bl.a förbättrar effekten i seglingen och saker som gör den säkrare.

Wordlist.

Komme senare!

Bära vinden
Draget
Dreja bi Lie ahull
Fallet
Falla av
Fallgirighet
Fast
Fri
Förstag
Gå i
Gå upp
Hala
Hals Tack
Halskarl
Halvvind
Horn
Högsta gång
Hövedsman
Klober/Framrumsman
Kovändning
Kryss
kryssben leg
Lik Leech, Boltrope
Lotsa Pilot
Lova To go windward
Lovart On the wind ward side
Lovgirighet
Läns Following wind
Pass på
Priare
Priare/Mittrumsman
Rack
Racketross
Rev Reef
Reva Shorten reef, Go under reefed sail
Revsejsing
Roder Rudder, Helm
Rorsman Steersman, Helmsman
Rå Yard
Rånock Yardarm
Signat
Skot Sheet
Skota Sheet
Skotkarl
Slör Free wind, Large wind
Slöra Go large, Sail large
Smett
Stick i
Stag Stay
Stagvändning, Gå över ?, Go about
Styrbord Starboard, On the starboard track
Styrfart Sterage-way
Styråra Oar-rudder
Sätt
Ta hem i
Ta ihop
Ta ur vinden
Tvärs
Tömmar
Utkik
Vant
Var med sitt
Vindöga
Vingprincipen
D .

Läs också om:
Riggen.
Segelkonstruktion.
Erfarenheter.
Olika riggar.

© 2004  Ove Långe Vikingship site