Swedish/Svenska http://www.vikingship.se/navigeraS.html
Copyright © info@vikingship.se 

      English   
   









Ove Långe Vikingshipsite
Solkompass och solskuggafjöl
Navigation
under Vikingatiden










   

Hem 

 

Vikingarna kunde navigera! Det kan vi konstatera. De kunde ta ut kurs, bäring och position. På samma sätt som navigering skett fram till GPSens intåg på 1990-talet. Hur kunde de annars segla kors och tvärs över Atlanten?

Denna artikel behandlar vikingarnas navigationsmetoder.

Förutom de få fragment av navigationsdetaljer som hittats så finns det inte mycket att gå på. Böcker från medeltiden är en källa till vart man navigerade men inte hur det gick till. Modern praktisk arkeologi har dock avslöjat en del av hemligheterna.

  • Vikingarnas sinnevärld.

Hur upplevde Vikingarna sin värld?

De hade naturligtvis bara en upplevelsebaserad världsuppfattning. Vad menar jag då med det? Jo, Det kunde inte göra kartor på vårt moderna sätt (flygbilder, GPS mm). De använde inte heller det moderna lantmäteriets metoder med triangelpunkter mm.

Deras kartor var upplevelsebaserade, baserade på erfarenhet. Mäter vi deras kartor med våra linjaler blir felen så stora att vi skrattar åt dem. Men är de fel egentligen? Vi kanske med vår moderna vetenskap bara inte kan tillgodogöra oss kartorna.

  • Att göra en vikingatida karta!

Jag skall göra ett tankeexperiment för att kunna förklara vikingarnas sätt att tänka och hur de uppfattade omvärlden.

Tänk dig att du inte sett en modern karta, att du inte känner till hur jorden ser ut från luften eller rymden. Dina kunskaper kommer från egna erfarenheter och från vad andra har berättat. Du har seglat en hel del både längs de skandinaviska kusterna och ut på atlanten. Till din hjälp med navigationen har du som alla andra använt lokala lotsar som kännt till sin kustdel.

Vi skall rita kartan på papper. Det gjorde man inte förrän på medeltiden men det förenklar för oss att förstå. Vi skall göra en upplevelsebaserad karta över norra atlanten. Du vet att om du seglar till Bergen så är det normalt fyra dagars segling med medelfart rakt västerut för att komma till Shetland. Du vet att du kan segla kurs SOtO(Sydost till Ost) från Shetland och komma lagom in i Skagerak efter fem dagar. Vi visar det på kartan.

Till Färöarna seglar man från Shetland ytterligare 3 till 4 dagar med NVtV kurs. Samma kurs är det till Island.

Erfarenheter med avstånd och hur öarna ser ut gör att man snart ritat en karta över Nordöstra atlanten. -En upplevelsebaserad karta. En erfaren skeppare har naturligtvis kartan i huvudet inte på papper. Han vet hur man skall segla till ett visst ställe.

  • Navigationens grunder?

För att navigera så behöver man en omvärldsbild och instrument. Instrumenten hjälper dig att bedömma omvärlden. De instrument som vikingarna trorligen använde var bl.a Solkompass, Solskuggafjöl, Solsten, Logg och Lod och dessutom skeppet i sig. Omvärldsbilden baserades på observationer (väder och vind, sjö, fart, fåglar, landkonturer, vattenbeskaffenhet etc.) och erfarenheter (tidigare resor, kartor, beskrivningar, lotsar mm.) Alla dessa instrument och observationer behövs för att navigera. Det är först de sista 10 åren med GPSen som vi glömt de flesta observationerna.

Dagens instrument är exaktare och inte lika beroende av rätt väderförhållanden. Nedan skall jag gå igenom instrumenten. Utan odservationer räcker inte instrumenten långt. Man måste läsa väder och vindar. Förändringar,riktningar och nya väderfenomen. Det är oerhört viktigt att dokumentera observationerna utefter färdvägen. Nu förtiden används naturligtvis papper och penna. Sjön/vågorna påverkar avdriften och man kan bl.a se vind och fart i vågorna. Fåglar, djur och vattenbeskaffenhet kan berätta om land och avstånd dit. Allting handlar om att träna sig i att se och förstå observationerna.

  • De nautiska instrumenten:

DnEj klart!

  • Solstenen.

Vi börjar med solstenen, denna mytomspunna sten. Tanken är att använda stenen för att veta riktningen till solen. Jag har aldrig sett någon bra solsten. Solen skall projiceras i stenen och visa dess riktning då det är molnigt. Enligt rykten skall en oerhört exakt solsten hittats på Öland eller Gotland.

  • Solkompassen

Kompass. Exaktare än en magnetkompass vid deviering. Tappar i exakthet efterhand och måste devieras om efter några veckor. Rund skiva ca.72mm i diameter med en pendelfot under för att skivan skall vara horisontell. Pinne i mitten, den sk. gnomonen. Gnomonkurva ritad på skivan. Kurvan är den kurva som gnomonens skuggspets följer under dagen. Kurvan är beroende av årstid, latitud och gnomonens höjd. Nordlinjen korsar kurvan vid kurvans kortaste avstånd från gnomonen. Kompassrosen är indelad i 32 streck. Kompassen kan användas som klocka. Kompassen har vid försök visat sig ge högst nogrannhet vid ca 72mm diameter, ej 125 mm som många arkeologer hävdar. Deviering gjordes någon dag före avfärd. Man satte sig i solen och märkte ut gnomonens skuggspets ungefär en gång i timmen från morgon till kväll. Efter sammanbindning av punkterna får man kurvan.

  • Solskuggafjölen

Solhöjdsmätare. En skiva med en pinne i mitten och ringar med jämna avstånd. En föregångare till sextanten. Rätt använd ger den mindre än ca. en procent sämre noggranhet. Används för att mäta hur långt norrut man är. Lämpligast att mäta höjden är att en person håller fjölen horisontellt i ögonhöjd 90 grader från solen. En annan person avläser fjölen. Detta förfarande motverkar på bästa sätt att vågornas interferens påverkar resultatet. Därigenom är den mycket exakt.

Solkompass och solskuggafjöl

  • Loggen
T.ex ett rep med knutar på jämna avstånd. Att mäta skeppets fart med
  • Lodet

Ett rep med markeringar på jämna avstånd. I ändan på repet sitter en vikt. Med lodet mäter man djupet till botten.

  • Att navigera!

Det går alldeles utmärkt att navigera och hitta rätt med vikingatida metoder. De seglingar jag deltagit i har naturligtvis varit olika framgångsrika. En del förbluffande exakta, medan andra sämre. Orsaker att man skulle misslyckas är framförallt att man seglar för sällan, att man inte litar fullt ut på sina intuisioner och att vädret under längre tid spelar ett spratt. Svårt är också att förutse strömavdrift.

Har man bara dokumentationen i ordning och ser solen åtminstone vid något tillfälle per dag (när man saknar en bra solsten) klarar man med bra noggranhet att navigera. Mer än 10-15 grader fel skall man inte ens vid de sämsta förhållandena (åska, byig vind, mulet och ström) navigera fel. Normalt bedömmer jag att man bör hålla sig inom 5 grader fel, eller kanske mindre. Erfarenhet och en bra solsten skulle kunna ytterligare förbättra noggranheten. 10-15grader fel låter som mycket men man bör betänka att man då med god marginal klarar att kryssa och navigera till Shetland, Färöarna, Island, Grönland och tilll Amerika. Alla resmål Vikingarna gjorde skulle gott och väl kunna genomföras.

  • Slutord .

Att tänka sig in i vikingarnas värld och förstå deras sinnevärld är kanske inte så enkelt. Vi har svårt att tänka oss tillbaka in i en tid då man inte kände till den moderna tekniken. Vi vet ju idag hur världen ser ut så vi ser med skepsis på de medeltida kartorna och deras naturliga fel. Men om vi skulle sakna den kunskapen och använda dem på det sätt de var gjorda att användas, skulle de te sig helt naturliga. Det är det sätt vi måste tänka för att förstå vikingarnas värld fullt ut.

Det har varit ett fantastiskt äventyr att experimentera med de vikingatida instrumenten och försöka förstå vikingatida navigation. Jag är långt ifrån fullärd. Denna artikel behandlar delar av mina erfarenheter i vikingatida navigation. De samlade erfarenheterna kommer senare att ingå i en avhandling (när jag nu får tid att färdigställa den). Mycket av experimenten har genomförts tillsammans med SVS, Sällskapet Vikingatida Skepp och Lena Börjesson på Fosen Folkhögskola.

Jag vill slutligen tacka Lena Börjesson (Fosen Folkhögskola), för att jag fått prova och förstå grunderna i vikingatida navigation. Jag vill även tacka gänget på Vidfamne för alla fantastiska stunder ombord. Denna inspiration har jag med mig i fortsatta livet.

© 2002  Ove Långe

 
 

Upp             Innehåll              Hem

 

 

[ Ove Långe Vikingship site ]
© 2002 Ove Långe
info@vikingship.se