Svenska http://www.vikingship.se/resor/roskilde00S.html
Copyright © info@vikingship.se 

       Svenska   
   











Vikingaskeppssida

Loggbok
Roskilde 2000
2000-07-29 - 2000-08-12

av Jörgen Johansson, Hövedssman på Vidfamne












Hem
Åter

 

Mot Danmark

Vidfamne avgick från Framnäs på söndagen vid 14-tiden. För en västlig vind plöjde han över Danafjord och mötte havet vid Buskär. Där började sjögången att göra sig påmind och smygande slog sjösjukan ut 7 av de totalt 17 ombord. Härigenom havererade vårt fina vaktschema. Kursen styrdes 190 - 200 grader på kompassen. Detta gjorde att Vidfamne tog sjöarna på bogen. Våghöjden var drygt 1 m., ibland mycket mer. Över grundflaken ( t.ex Fladen) toppade sjön upp sig. Vidfamne red högt och torrt på vågorna. Det vatten som kom in var det som slog över bogen. Under en presenning lagd över åror försökte frivakten sova. Den fina solnedgången övergick i skymning och följdes av mörker.

Dreja bi utanför Anholt

NO om Anholt bedömde vi att vi inte skulle stå över ön, utan lade om kursen för att gå ost om. Snart var det alldeles kolsvart. Det var svårt att parera mot sjön som man inte såg. Man tyckte att farten ökade till något kusligt. Mörkret ger otrygghet, rädsla, åt tomma hjärnor i slutkörda kroppar. Då gjorde vi något fint. Vi gick öster om stora farleden och drejade bi, mer än 20 sjömil utanför Falkenberg. Allt blev tyst. Det kändes som att segla in i en lugn vik, trots att vi var mitt ute på havet. Nu kunde vi vila. 5 timmar senare var det ljust och vi hade fått i oss frukost. Humöret steg. Rodret lades över och Vidfamne fortsatte sydvart.

Mot Helsingör

Ost om Hesselö upplevde vi grandios segling! Vidfamne red för halvvind på vågorna. Det kändes som om han bara hade kölen och styråran i vattnet när han likt en yster hind löpte längs vågkammarna. När vi så lade om kursen för att gå ner i Öresund, blev halvvinden låringsvind. Frivakten vaknade av skratten och kom upp. GPS-en visade 9 knop. Lä ripa var under vatten ett par gånger. Gröna kaskader kollapsade i lä, och var snart borta akteröver. I Helsingör fick vi vila. Vi hade tillryggalagt 129 sjömil på 26 timmar varav vi drejat bi i 5 timmar. Vi var trötta och vilade hela tisdagen.

För motor i bleken

På onsdagen försökte vi komma iväg men hade problem med motorn. Ove och Fredrik gick igenom den och fick igång den. Sedan gick den klockrent. I ett spegelblankt Kattegatt gick vi runt Nordsjælland, mot solnedgången. Tumlare lekte. Motorn surrade vidare. Snart kom vind från väst och farten gick ner. När mörkret föll fick vi purra frivakten för att tynga ner aktern så att propellern grep. När - efter en oändlighet - Spodsbjergs vita sektor blev grön, föll vi av och rusade ner mot Hundesteds hamninlopp. Till kaj mitt i natten och tältade i mörkret.

Isefjorden och Roskildefjorden

Torsdag: gick in i rännan till Isefjord, stopp för dopp i solgasset, så in i Roskildefjorden fortfarande för motor. Härinne fick vi åska och väntade ut detta i Frederiksvaerk. På kvällen sov vi i Frederikssunds hamn. Vänner från Sif Ege hälsade på.

Till Roskilde

Fredag: Seglade söderut i den smala rännan. Stundtals tog vi hjälp av motorn. Det är sannerligen inte mycket leeway här inte! I breddningen innan Roskilde övade vi manövrar i flera timmar. Den svaga vinden blev svagare. Vidfamne fortsatte sista biten in mot Roskilde. Förutsättningarna för att kunna segla ända in i museihamnen var goda. Det gjorde vi också! Vi tog ihop en halv fartygslängd innan inloppet och fick en ända iland. Det blev änna tvärstopp. Vi var nöjda. Vi var framme och VI HADE SEGLAT SVERIGES ENDA KNARR ÄNDA IN TILL KAJ I ROSKILDE HAMN !

Sjösättningen av Ottar

På lördagen sjösattes en nytolkning av Skuldelev 1 - även den en knarr. Nya tolkningar gör att denna är en smula annorlunda än föregångaren Saga Siglar. Den döptes till OTTAR. Sedan sjösattes den av många frivilliga ledda av Jon Godal. Senare mönstrade ny besättning på för att segla hem Vidfamne - men det är en annan historia.

Ann Franzén och Jörgen Johansson .

Tillägg

Sjösättningen i Roskilde.

 

Vi var nästan 100 personer varav 10 från Vidfamne som hjälpte till vid sjösättningen av Ottar. Före sjösättningen hade vi en genomgång av Jon Godal om hur det skulle gå till. Jon berättade att traditionen går tillbaka ända till Vikingatiden. Han berättade om de gamla lagar som styr ett skepps sjösättning.

Efter ett antal tal förrettades dopet och vi fick veta skeppets namn "OTTAR". Därefter samlades vi under skeppet för att sjösätta det med bara mannakraft. Jon Godal sjöng de gamla lagarna och sjösättningsramsorna. På hans komando lyfte vi skeppet och bar det i omgångar ner i vattnet. Till slut gled skeppet av egen kraft ner i vattnet och skeppet var sjösatt!

Det var en underbar känsla att få delta i denna sjösättning. Efteråt bjöds det på dragöl och det bjöds på fest natten lång.

Mot Sverige

På måndag morgon mönstrade nästa besättning på. Hövedsman blev Stefan Olausson. Skeppet gjordes klart och när siste man hade anlänt släpptes förtöjningarna. Skeppet gled sakta ut ur hamnen och seglet sattes. Det syntes aldrig från land hur mycket strul vi hade ombord. Flera rep hade fastnat i åror och annat. Skeppet tog god fart och vi fick följe av 16m skeppet Nidhugg från Maritimt Forsøgscenter i Danmark. De använde sin motor för att hänga på oss.

Då det blev trängre släppte Nidhögg oss vi fortsatte ensamma norrut. Vi hade kraftig motström och sidvinden friskade i. Alla tecken tydde på att vi skulle bli inblåsta och inte komma ut ur den trånga farleden. Vi kämpade länge och kom till Frederiksund. Skeppet förtöjdes och tältades. Stefan tog beslutet att vi skulle vänta på bättre väder.

I två dagar var vi inblåsta och moralen svajade. Vi ville segla! Cia, Frode och Ove vågade inte vänta ytterligare en dag på att komma iväg utan beslutade att mönstra av. Vardagens krav tryckte på allt för mycket. Per buss och tåg tog de sig hem till Sverige. Det är aldrig roligt att lämna skeppet i förtid men ibland måste man.

Torsdag morgon var lugnare och man beslöt att fortsätta resan norrut. Rätt vindar hade kommit. Besättningen seglade till Marstrand på ett enda kryssben på samma sätt som man hade seglat söderut en vecka tidigare.


Upp              Åter              Hem

 


[ © Ove Långe Vikingship site ]
© 2001 Ove Långe
info@vikingship.se